Hårresande morgon
I morse runt 9.30-tiden låg Niklas där uppe och sov och jag var här nere med barnen och skulle börja att fixa till mig lite. Så jag lade ner N på golvet i vardagsrummet med sina leksaker medan C satt och tittade på Mamma Mufilmen som hon fick av mormor och morfar nu när de var nere förra helgen.
Jag pendlade mellan toaletten och spegeln i hallen. Efter fem minuter när jag var klar skulle jag ut i köket och ta papper och penna för att skriva en inköpslista varpå jag märker att ytterdörren inte är stängd ordentligt. Typiskt! var min första tanke då jag trodde att C hade släppt ut någon av katterna och inte stängt till dörren ordentligt. Gick med en gång för att titta att inte Keso smitit ut men han låg på mattan i vardagsrummet och vilade. N satt på golvet och lekte med sina leksaker men C syntes inte till någonstans.
Jag började ropa efter henne medan jag kollade igenom hela nedanvåningen men jag fick inget svar. Tänkte att hon förmodligen gömt sig någonstans så jag letade bakom soffor, i garderober, bakom dörrar osv men ingen stans såg jag henne. Därefter gick jag upp och frågade om Niklas sett till henne men hon var inte på ovanvåningen heller. Då insåg jag att hon ju måste ha gått ut men alla hennes skor stod kvar vid skohyllan. Hon brukar alltid vara så noga med att sätta på sig skor innan hon går ut så jag tyckte att det hela var lite skumt.
Jag gick ut och tog ett varv runt huset, ställde mig på gatan och tittade i båda riktningar men kunde inte se henne. Jag ropade på henne några gånger men det var helt tyst och ingen C syntes till. En av gångerna tyckte jag mig dock höra ett dovt "mmm" till svar och fick för mig att hon ändå var inne så jag gick in igen och ropade att vi skulle åka och handla godis men det var helt tyst. Då kände jag paniken slå till som en blixt och jag ropade åt Niklas att han fick gå ut och leta efter henne medan jag tog hand om N som fortfarande satt i vardagsummet och lekte med sina leksaker.
Niklas hann ta ett varv runt huset innan jag såg grannens yngsta dotter kommer gående hand i hand med C. Det visade sig att C letat efter mig och trott att jag varit hemma hos grannen så hon hade låst upp ytterdörren och gett sig iväg. Tackar gudarna för att ingenting hänt henne. Kan säga att flera otrevliga senarier spelades upp i mitt huvud under den korta tid som hon var borta. Det hela hände på mindre än fem minuter men det kändes som flera timmar..
Fy vilken lättnad det var att se henne igen. Mitt fina lilla charmtroll.. Tror aldrig att jag varit så glad över att se henne (bortsett från den dagen då hon föddes).
