Status ikväll - sämre mamma
För knappt en timme sedan var jag allt annat än en bra mamma. Jag var inte alls särskilt pedagogisk eller taktisk utan bara trött, arg, uppgiven och less.
Vår älskade dotter är underbar på alla sätt och vis men av någon anledning vill hon aldrig sova. Så fort man nämner sängen eller ordet sova hittar hon på hundra andra saker att sysselsätta sig med och när man närmar sig henne börjar hon skrika och gråta. Nu i två veckor så har jag gjort i ordning henne för natten och sedan låtit henne ligga på soffan i en halvtimma innan jag gått upp med henne. Detta har fungerat alldeles ypperligt eftersom hon inte har kastat nappen i golvet hundraelva gånger och hon har heller inte klivit upp ur sängen för att ställa sig vid grinden och gråta (sover i juniorsäng på ovanvåningen).
Men så idag när det var dags för henne att lägga sig i sängen så tog det inte många sekunder innan man hörde henne tassa upp från sängen och springa över allrumsgolvet. Tror att jag lade tillbaka henne i sängen säkert 15 gånger innan hon till slut somnade.
Till en början lade jag ner henne mjukt och pussade henne godnatt och bäddade ner nallen. Efter två-tre gånger ska jag villigt erkänna att det blev knappast något mjukt nedlägg, inga pussar och nallen kastade jag ner i sängen till henne. Till slut så somnade hon men jag hatar när jag lagt henne och det slutar med att man är arg på henne. Tänk om något skulle hända henne eller mig under natten (gud förbjude) och det sista som hon minns är att jag varit arg på henne. Fy vad hemskt!
Så nej, i kväll blir det allt att gå in på hennes rum och pussa henne godnatt och säga att mamma älskar henne innan jag själv går och lägger mig...
