frokenjsvarld

Strax efter kl 10 i förmiddags packade vi in oss i bilen och körde in till Lund. Det var allt annat än lätt att hitta en ledig parkeringsplats på sjukhusområdet men efter en liten stunds letande hittade vi till slut en plats en bit bort från audiologen. Eftersom parkeringsletandet drog ut på tiden hade vi bara fem minuter på oss från det att vi parkerat tills dess att vi skulle träffa läkaren så vi pinnade på bäst vi kunde fram till Öron-/näsa-/halsavdelningen. När vi kom fram till kassan visade det sig att det var fel byggnad och vi skulle till en annan byggnad bakom som hette Öronvård.. Hur som helst kom vi dit med två minuters marginal.
I väntrummet hade det ett runt litet bord i barnhöjd med massor av kulbanor som dottern fastnade för. Det visade sig såklart att läkarna var sena med patientbesöken eftersom de haft en vattenläcka. I vanliga fall hade jag nog blivit irriterad men nu gjorde det ingenting eftersom vi fick hämta andan och dottern njöt av leksakerna. Efter en stund öppnades dörren och patienten innan oss var färdig. Det var en flicka i kanske 7 års åldern med downs syndrom som rusade fram till dottern och kramade om henne och blev helt till sig och med ett leende på läpparna utbrast hon "ååååh, en baby". Dottern såg helt chockad ut men blev inte rädd eller ledsen och den andra flickan verkligen lös när hon satte sig bredvid dottern, tog leksaksbilen hon höll på med och sprang sedan iväg till de andra leksakerna :)
Sedan blev det dags för oss att gå in i rummet och läkaren började med en gång då hon menade på att det var bättre om vi pratade efter testet så inte dottern skulle bli uttråkad. Testet gick ut på att hon spelade upp en ton och om dottern reagerade på ljudet visade hon en dansande ko i en glasmonter. Efter en stund släckte hon lampan igen och visade inte kossan förrän dottern reagerat på nästa ljud. Redan efter första ko-visningen fattade dottern galoppen och hon tyckte verkligen att det var riktigt roligt.
Jag hade innan berättat att dottern är förkyld och det var två ljud som läkaren själv kallade för "förkylningsljuden" som hon fick ta om en gång vardera varpå dottern klarade av båda ljuden på andra försöket. Efter ko-visningen plingade hon med två olika bjällror medan dottern satt med ryggen mot läkaren vilket också gick hur bra som helst. För att vara på den säkra sidan var jag tvungen att fråga läkaren hur tillförlitlig metoden var och hon sa att hon haft rätt hittills under sina 35 år som hon jobbat där. Så nu har jag helt släppt tankarna om att dottern skulle ha nedsatt hörsel. Läkaren påpekade att BVC-sköterskan hade fel vad gällde hörseltestet på BB eftersom jag frågade henne vad det testet egentligen mätte. BVC-sköterskan sa till mig att man kollade efter missbildningar men läkaren tyckte att BVC-sköterskan borde gå på utbildning eftersom man visst kollade hörseln och inte tittade efter missbildningar!

Blev ett långt inlägg ser jag. Hur som helst så är hörseltestet avklarat med ett positivt resultat :)
Förresten, våren är verkligen här nu. Puma fångade årets första mus tidigare idag. Hon har väl haft lite svårt att hitta några innan med tanke på all snö. Men eftersom det har töat rejält på sina ställen har hon väl lättare att hitta sina byten. Kanske inget trevligt vårtecken men definitivt ett vårtecken! ;)