Berg- och dalbana
Det gick ganska bra för dottern igår under kvällen. Hon kräktes dock två gånger men jag och sambon var eniga om att det var vi själva som var orsaken. Först gav jag henne lite för mycket mat på för kort tid och senare gav sambon dottern yoghurt liggandes och hon satte troligtvis i halsen och kräktes sedan.
Stackaren, sicka föräldrar hon har...
Resten av kvällen gick hur bra som helst och hon fick i sig både vätska och lite vaniljyoghurt. Hon var fortfarande trött och slö och sov mestadels men hon gjorde mer ljud i från sig plus att hon rörde sig betydligt mer än vad vi sett de senaste dagarna.
Varken jag eller sambon tyckte att det kändes bra att gå upp och lägga henne medan vi satt kvar där nere trots att vi har babyvakt. Så dottern låg här nere på en madrass tills jag gick upp och lade mig.
04.30 vaknade jag av att dottern började gråta och det var alldeles blött i sängen. Jag trodde såklart att hon hade kräkts igen men när jag tände lampan såg jag en gul fläck på lakanet (dottern sov i våran säng hela natten) och hennes pyjamas var alldeles blöt på magen och hon verkade inte alls ha kräkt. Trodde först att hon kissat ner sig alldeles men det har aldrig inträffat förut. Med tanke på den mängden hon kissat nu under tiden hon varit sjuk kändes det underligt att det skulle ha kommit så mycket på så kort tid och blöjan kändes dessutom inte särskilt tung. När jag tog av henne pyjamasen kunde vi ganska snabbt konstatera att dottern varit superlös i magen och att det varken var kräk eller kiss. Så jag och dottern tog av oss och gick ner och duschade tillsammans medan sambon bytte sängkläder och sedan somnade vi om.
Vi gick upp närmare 8.30 och sedan dess har hon varken kräkts eller haft diarré, skönt! Hon har varit mycket piggare och har suttit upp i sin barnstol och ätit lite majskrokar, kosttillskottsersättning, vatten, bröd och lite lite gröt. Det går på rätt håll med andra ord :)
Nu hoppas jag att hon kommer igång med maten snart också så att allt kan bli som vanligt igen. Är dock lättad över att det värsta är över (så länge det inte kommer något bakslag).
Pratade med sjukvårdsrådgivningen imorse då vi duschat och kvinnan jag talade (som jag för övrigt talade med i torsdagsnatt) med gav en hel del matnyttiga råd och tips och tyckte att det verkade som att det höll på att vända men att vi skulle vara observanta på att dottern inte blir uttorkad då risken finns vid diarrér.
Nu hoppas jag innerligt att
1. dottern snart blir helt återställd
2. varken jag eller sambon blir magsjuka/kräkssjuka
3. vi får vara friska för att långt tag framöver. I alla fall fram till hösten
